Till innehållet
KOMPENDIA

Naturkunskap nivå 2 · Betygsnivåer

Evolution: samma fråga på E-, C- och A-nivå

Lästid cirka 6 minuter · Uppdaterad

Artbildning och jämförande anatomi ur ett evolutionärt perspektiv ingår i det centrala innehållet i naturkunskap. Frågor om evolution bedöms enligt kriteriet om att förklara naturvetenskapliga samband, och skillnaden mellan nivåerna ligger i hur väl förloppet förklaras och hur väl beläggen värderas. Nedan besvaras samma fråga på E-, C- och A-nivå, med en kommentar till varje svar.

Frågan och vad den ber om

Förklara hur en ny art kan uppstå. Använd begreppen mutation, naturligt urval och isolering.

Frågan ber om en förklaring av ett förlopp, inte om en definition. Det som bedöms är hur väl begreppen kopplas samman till en orsakskedja. Ett svar som definierar de tre begreppen var för sig, utan att visa hur de hänger ihop, förklarar inte hur en art uppstår.

Svar på E-nivå

En ny art kan uppstå när en population delas upp, till exempel av ett hav. Grupperna lever i olika miljöer och förändras på olika sätt genom naturligt urval. Till slut har de blivit så olika att de är två arter.

Kommentar. Svaret beskriver förloppet i stora drag och nämner isolering och naturligt urval. Det förklarar däremot inte varför grupperna förändras olika, och mutation nämns inte. Det kännetecknar en förklaring på ett enkelt sätt.

Svar på C-nivå

En art är en grupp individer som kan få fertila ungar tillsammans. Artbildning börjar ofta när en population delas av en geografisk barriär, till exempel en bergskedja. Då kan grupperna inte längre blanda sina gener. I varje grupp uppstår mutationer, och eftersom grupperna är åtskilda sprids mutationerna bara inom den egna gruppen. Grupperna lever dessutom i olika miljöer, där olika egenskaper ger fler avkommor, så det naturliga urvalet gynnar olika egenskaper i grupperna. Under många generationer blir skillnaderna så stora att individer från de två grupperna inte längre kan få fertila ungar tillsammans, även om barriären försvinner. Då har en ny art uppstått. Darwins finkar på Galápagosöarna är ett exempel, där näbbarna har anpassats till olika sorters föda på olika öar.

Kommentar. Svaret förklarar hur de tre begreppen samverkar: isoleringen hindrar genutbyte, mutationerna skapar ny variation i varje grupp och urvalet gynnar olika egenskaper. Det anger också när förloppet är fullbordat och ger ett exempel. Det är en förklaring på ett utvecklat sätt.

Svar på A-nivå

Svaret innehåller samma orsakskedja som C-svaret och fortsätter sedan:

Att artbildning har skett på det här sättet kan inte observeras direkt, eftersom förloppet ofta tar mycket lång tid. Slutsatsen bygger i stället på flera oberoende typer av belägg. Fossil visar hur organismer har förändrats över geologisk tid. Jämförande anatomi visar att arter som antas vara närbesläktade har homologa organ, det vill säga organ med samma evolutionära ursprung men olika funktion. DNA-analyser visar att arter som är närbesläktade enligt fossil och anatomi också har mer likartad arvsmassa. Att belägg från så olika områden pekar åt samma håll gör förklaringen välgrundad.

Förklaringen har också begränsningar. Artbegreppet bygger på förmågan att få fertila ungar, vilket inte går att tillämpa på organismer som förökar sig utan parning, till exempel bakterier. Gränsen mellan två arter är dessutom ofta flytande under själva artbildningen. Slutsatsen är att geografisk isolering, mutation och naturligt urval är en välbelagd förklaring till hur många arter har uppstått, men att artbegreppet är ett verktyg med begränsningar snarare än en skarp gräns i naturen.

Kommentar. Svaret går längre än att förklara förloppet. Det värderar beläggen för förklaringen, visar varför flera oberoende typer av belägg stärker den och anger förklaringens begränsningar. Slutsatsen följer av värderingen. Det kännetecknar en förklaring på ett välutvecklat sätt.

Från en nivå till nästa

Steget från E till C tas genom att förloppet förklaras och inte bara beskrivs. Varje begrepp ska ha en tydlig roll i orsakskedjan: vad isoleringen hindrar, vad mutationerna tillför och vad urvalet gör. Steget från C till A tas genom att förklaringen värderas: vilka belägg stöder den, varför är de trovärdiga och var har förklaringen sina gränser?

Ett sätt att öva är att besvara en liknande fråga på alla tre nivåerna:

Förklara varför antibiotikaresistens blir vanligare när antibiotika används. Använd begreppen mutation och naturligt urval.

Frågan bygger på samma mekanism, men förloppet är snabbare och kan observeras direkt, vilket ger andra möjligheter att värdera beläggen.

Vidare läsning

Evolutionsteorin och artbildning behandlas i delkapitel 4.2 i Kompendias läromedel för Naturkunskap nivå 2. Belägg från fossil, jämförande anatomi och DNA behandlas i delkapitel 4.3.