Vad är skillnaden mellan hypotes och teori?

En hypotes är ett prövbart förslag till förklaring som en undersökning kan stödja eller förkasta. En teori är en väl underbyggd förklaring av ett område i naturen, som bygger på många oberoende observationer och har klarat upprepade försök att motbevisa den. Skillnaden ligger alltså i hur mycket stöd förklaringen har och hur stort område den omfattar.

Hur begreppen hänger ihop

En naturvetenskaplig undersökning utgår ofta från en hypotes. Hypotesen formuleras så att det går att härleda vad som borde hända om den stämmer. Undersökningen visar sedan om utfallet stämmer med förutsägelsen.

Om utfallet stämmer har hypotesen fått stöd. Om det inte stämmer är hypotesen falsifierad, det vill säga motbevisad, och måste överges eller ändras. Därför måste en hypotes vara falsifierbar: det ska gå att tänka sig ett resultat som visar att den är fel.

En teori har en annan omfattning. Den förklarar inte ett enskilt samband, utan ett helt område, och den kan innehålla fakta, lagar och många prövade hypoteser. En teori uppstår när ett stort antal undersökningar, ofta av många forskare under lång tid, ger stöd åt samma förklaring.

	Hypotes	Teori
Vad det är	Prövbart förslag till förklaring	Väl underbyggd förklaring av ett område
Omfattning	Ett avgränsat samband	Ett helt område i naturen
Stöd	Prövas i en eller flera undersökningar	Bygger på många oberoende observationer
Exempel	Ett gödselmedel ökar tillväxten hos en viss gröda	Evolutionsteorin, relativitetsteorin

Ett exempel

En forskare misstänker att ett visst gödselmedel ökar tillväxten hos en gröda. Hypotesen kan prövas genom att två grupper av plantor odlas under samma förhållanden, där bara den ena gruppen får gödselmedlet. Om den gödslade gruppen växer mer har hypotesen fått stöd. Om den inte gör det är hypotesen falsifierad.

Evolutionsteorin är ett exempel på en teori. Den förklarar hur arter förändras och uppstår, och den bygger på observationer från många områden, bland annat fossil, jämförande anatomi och arvsmassa. Teorin har prövats under mer än 150 år och har förstärkts av ny kunskap, till exempel om DNA.

Vanliga missförstånd

Att en teori är en gissning. I vardagsspråket betyder teori ofta en obekräftad gissning. I naturvetenskaplig mening är det tvärtom: en teori är det mest välgrundade som vetenskapen kan erbjuda om ett område. Uttrycket “bara en teori” bygger därför på en sammanblandning av två betydelser.

Att en hypotes kan bevisas. Ett resultat som stämmer med en hypotes stärker den, men bevisar inte att den gäller i alla fall. Det kan alltid finnas observationer som ännu inte har gjorts. Därför säger forskare att en hypotes stöds eller förkastas, men sällan att den är bevisad. Samma sak gäller teorier: de betraktas som giltiga tills vidare.

Att en teori blir en lag när den har fått tillräckligt stöd. Teori och lag är olika slags kunskap. En lag beskriver hur något i naturen beter sig under vissa förhållanden, medan en teori förklarar varför. En teori kan innehålla lagar, men den övergår inte i en lag.

Att en ny teori gör den gamla felaktig. Newtons gravitationsteori beskriver planeternas banor mycket väl och används fortfarande. Einsteins relativitetsteori förklarar även fall där Newtons teori inte räcker, till exempel vid mycket stark gravitation. Den äldre teorin förkastades inte, utan visade sig vara en god förenkling inom ett visst område.

Var det ingår i kursen

Begreppen ingår i det centrala innehållet om naturvetenskapliga arbetsmetoder, där frågeställningar formuleras, undersökningar planeras och resultat värderas. De används också i granskning av påståenden, eftersom skillnaden mellan en prövad teori och en obekräftad uppgift är central för att avgöra vad som är tillförlitligt.

På E-nivå räcker det att beskriva vad en hypotes och en teori är. På C-nivå förklaras hur en hypotes prövas och varför den stöds snarare än bevisas. På A-nivå används begreppen för att värdera en undersökning eller ett påstående, till exempel genom att förklara vad ett resultat faktiskt visar och vad det inte visar.

Vidare läsning

Hypotes, teori, falsifierbarhet och statistik behandlas i delkapitel 1.2 i Kompendias läromedel för Naturkunskap nivå 2.