Hur skiljer man vetenskapliga från icke-vetenskapliga påståenden?

Ett vetenskapligt påstående bygger på systematiska undersökningar, går att pröva mot observationer och kan granskas och upprepas av andra. Ett icke-vetenskapligt påstående uppfyller inte de kraven. Det behöver inte vara fel, men det kan inte avgöras med naturvetenskapliga metoder. Pseudovetenskap är en särskild form av icke-vetenskap: påståenden som framförs som vetenskap utan att uppfylla kraven.

Vad som gör ett påstående vetenskapligt

Det finns inget enskilt kriterium som avgör om ett påstående är vetenskapligt. Inom vetenskapsfilosofin kallas frågan för avgränsningsproblemet, och de flesta vetenskapsfilosofer anser i dag att flera kännetecken behöver vägas samman. De viktigaste är följande.

Prövbarhet. Påståendet måste gå att jämföra med observationer. Filosofen Karl Popper formulerade detta som falsifierbarhet: ett vetenskapligt påstående måste kunna visas vara fel av någon tänkbar observation. Ett påstående som är förenligt med varje tänkbart utfall säger ingenting som kan prövas.

Systematik. Påståendet bygger på undersökningar som är planerade och genomförda så att andra förklaringar kan uteslutas, till exempel genom att bara en faktor ändras åt gången.

Upprepbarhet. Resultatet ska gå att upprepa av andra forskare under samma förhållanden. Ett resultat som bara har uppnåtts en gång har svagt stöd.

Granskning och omprövning. Påståendet redovisas så att andra kan granska metod och resultat, och det överges eller ändras om nya resultat motsäger det.

Ett exempel

Påståendet att ett visst kosttillskott förbättrar minnet kan granskas utifrån kännetecknen. Om det bygger på en kontrollerad studie där en grupp fick tillskottet och en jämförbar grupp inte fick det, och resultatet har upprepats, är det ett vetenskapligt prövat påstående. Om det i stället bygger på berättelser från nöjda kunder och på att en person med titel rekommenderar produkten, saknas både systematik och upprepbarhet. Det som framställs som stöd är i det fallet auktoritet och handplockade exempel, vilket är vanliga kännetecken på pseudovetenskap.

Vanliga missförstånd

Att allt icke-vetenskapligt är pseudovetenskap. Ett påstående som “den här musiken är vacker” är en värdering. Det kan inte prövas med mätningar, men det utger sig inte heller för att vara vetenskap. Etiska ställningstaganden, smakomdömen och religiösa övertygelser är icke-vetenskapliga utan att vara pseudovetenskap.

Att falsifierbar betyder falsk. Ett falsifierbart påstående är ett påstående som skulle kunna visas vara fel, inte ett påstående som har visats vara fel. Prövbarhet är en förutsättning för att ett påstående ska kunna få vetenskapligt stöd.

Att pseudovetenskap alltid är omöjlig att pröva. Vissa pseudovetenskapliga påståenden, till exempel astrologins, går att pröva och har prövats utan att få stöd. Det som gör dem pseudovetenskapliga är att de framförs som vetenskap trots att stödet saknas, och att förespråkarna håller fast vid dem när resultaten talar emot.

Att ett enda kännetecken räcker. Ett påstående från en känd person är inte pseudovetenskapligt bara därför. Kännetecknen behöver vägas samman, och påståendets stöd behöver granskas.

Var det ingår i kursen

Skillnaden mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden ingår i det centrala innehållet om naturvetenskapliga arbetsmetoder, tillsammans med granskning av information och argumentation. Kunskapen används också i betygskriteriet om att underbygga resonemang med information från relevanta källor.

På E-nivå räcker det att ange om ett påstående är vetenskapligt och ge ett skäl. På C-nivå förklaras bedömningen med hjälp av flera kännetecken. På A-nivå granskas ett påstående i ett nytt sammanhang, kännetecknen vägs mot varandra och bedömningen leder till en motiverad slutsats om påståendets tillförlitlighet.

Vidare läsning

Pseudovetenskapens kännetecken och källkritikens fyra kriterier behandlas i delkapitel 1.3 i Kompendias läromedel för Naturkunskap nivå 2.