Immunförsvaret på fem minuter

Genomgången sammanfattar det som krävs om immunförsvaret i naturkunskap: de tre försvarslinjerna, hur det specifika försvaret fungerar och hur immunitet och vaccin hänger ihop. Den är avsedd för repetition inför prov eller som överblick innan ett längre avsnitt läses.

Kärnan

Immunförsvaret skyddar kroppen mot smittämnen, framför allt bakterier och virus. Skillnaden mellan dem är central. Bakterier är encelliga organismer som kan föröka sig på egen hand. Virus är inga celler och kan bara föröka sig inuti kroppens celler. Antibiotika verkar därför mot bakterier men inte mot virus.

Försvaret brukar delas in i tre försvarslinjer.

Den första försvarslinjen är barriärer som hindrar smittämnen från att komma in: huden, slemhinnorna, enzymer i tårar och saliv samt den sura magsaften.

Den andra försvarslinjen är det ospecifika försvaret. Det reagerar snabbt och på samma sätt mot alla smittämnen. Fagocyter, en typ av vita blodkroppar, tar upp och bryter ned mikroorganismer. Vid en infektion uppstår inflammation: blodkärlen vidgas, området blir varmt och svullet, och fler vita blodkroppar kommer fram. Feber hämmar många mikroorganismer och gör immunreaktionerna effektivare.

Den tredje försvarslinjen är det specifika försvaret. Det känner igen ett visst smittämne och kan minnas det. Det är uppbyggt av B-celler och T-celler. Ett antigen är ett ämne, oftast ett protein på smittämnets yta, som immunsystemet känner igen som främmande. När en B-cell binder sitt antigen och aktiveras av en T-hjälparcell delar den sig och bildar plasmaceller och minnesceller. Plasmacellerna tillverkar antikroppar, proteiner som binder till smittämnet och gör det lättare för fagocyterna att oskadliggöra det. T-mördarceller dödar kroppsceller som är infekterade av virus.

Minnescellerna förklarar immunitet. Första gången kroppen möter ett smittämne tar det tid innan det specifika försvaret kommer igång, och under tiden hinner man bli sjuk. Vid ett nytt möte reagerar minnescellerna snabbt och kraftigt, så smittämnet ofta slås ut innan symtom uppstår. Ett vaccin utnyttjar detta: det ger kroppen antigenet utan att personen blir sjuk, så att minnesceller bildas i förväg. När tillräckligt många är immuna sprids smittan dåligt, vilket också skyddar dem som inte kan vaccineras. Det kallas flockimmunitet.

Översikt

Försvarslinje	Typ	Exempel	Minne
Första	Barriärer	Hud, slemhinnor, magsaft	Nej
Andra	Ospecifikt försvar	Fagocyter, inflammation, feber	Nej
Tredje	Specifikt försvar	B-celler, plasmaceller, antikroppar, T-celler	Ja, genom minnesceller

Kontrollfrågor

1. Varför hjälper antibiotika inte mot förkylning? Förkylning orsakas av virus. Antibiotika verkar mot bakterier, och virus är inga celler utan förökar sig inuti kroppens celler.
2. Vad är skillnaden mellan det ospecifika och det specifika försvaret? Det ospecifika försvaret reagerar snabbt och likadant mot alla smittämnen men har inget minne. Det specifika försvaret riktar sig mot ett visst antigen, tar längre tid första gången och bildar minnesceller.
3. Vad gör plasmaceller och minnesceller? Plasmaceller tillverkar antikroppar mot ett antigen. Minnesceller finns kvar länge och ger ett snabbare och kraftigare svar vid nästa möte med samma antigen.
4. Hur ger ett vaccin immunitet? Vaccinet innehåller antigenet, till exempel i form av försvagade eller avdödade smittämnen, delar av dem eller mRNA. Kroppen bildar antikroppar och minnesceller utan att personen blir sjuk.
5. Varför skyddar vaccination även personer som inte är vaccinerade? När tillräckligt många är immuna har smittämnet svårt att spridas mellan människor. Det kallas flockimmunitet.

Läs vidare vid osäkerhet

Den vanligaste svårigheten är att hålla isär cellerna i det specifika försvaret och deras uppgifter. Immunsystemet behandlas i delkapitel 6.4 i Kompendias läromedel för Naturkunskap nivå 2. Delkapitlet finns också som gratis provkapitel.